Adrelaninkick-dag.

Oj, vilken dag Marlene och jag varit med om!

Åkt Lyxyacht...



Lyxkaffe på lyxbåt som tar max 12 personer per tur varav 8 kan sova över.


Gissa vad en liten tur på 1 timme kostar? Bara 4 600 kronor, tur att vi fick presentkort för en tur till. Var riktigt härligt att få åka båt!
Vill ni se mer bilder, fakta m.m. så är deras hemsida www.y-c.se

Efter lyx så besökte vi Gårdsjö Älgpark, jag har ju varit där nyligen men Marlene gjorde sitt första besök. Blir fler besök för både henne och mig eftersom vi fick fribiljetter.

Lunch på Sala Silvergruva och sen ner 155 meter under jord. Fick lite panik av hissen ner i underjorden, tog hela 4 minuter att komma ner. Häftigt, spännande, vackert där nere i djupet. Det mest fascinerande var ett ställe där guiden sjöng och det ekade i 45 sekunder efter han sjöng. Maffigt!
Ja, nu var ju gruvsviten man kan sova över i inte det sämsta boendet jag sett. Men jag vet inte om jag skulle våga sova 155 meter ner i jorden.

Sen var det höghöjdsbana för mig som älskar höjder...not, mår dåligt av att bara vara 2 meter upp i luften. Var i lite gott sällskap av Marlene som inte heller är så förtjust i höga höjder. Men på med säkerhetsutrustning, selar, karbinhakar och hjälm på huvudet...
 Marlene.

Första adrenalinkicken eller för mig snarare skräckkicken var en hängbro och en skakig sådan. Jag kom inte ens halvvägs förens jag vände...lutade mig nämligen mot vänstra räckesrepet. Trodde att hela hängbron skulle kantra runt precis som en hängmatta gör. Hängmatta är ingen fara om den kantrar så nära marken, men 30 meter upp i luften så vill jag att inget ska kantra.

Marlene hon vände också halvvägs, skyllde på att hon inte ville gå tillbaka igen för att hon hade så dålig kondis....

Sen gjorde jag något aldrig trodde jag skulle göra. Jag åkte linbana, 100 meter och över 20 meter upp luften!!!
Både Marlene och jag sa till varandra att vi inte vågar. Marlene sa att ifall jag åker så åker hon också.
Gissa vem som var första av alla upp på rampen ovanför stupet? Jo, jag!
Nervöst och utan att titta ner så hakade jag fast linor. Väntat på att någon skulle kolla att jag suttit allt rätt, kanske allra mest att allt verkligen satt fast. Men inte kom det någon utan en röst säger att gå ner en bit så att linan spänns. En annan ångestladdad röst hördes "Snälla Maria gör det inte för jag vågar inte", gissa vems röst? Jo, Marlenes.
Väl ute en bit så ville jag verkligen vända om och skita i hela åkandet. Problemet var att jag aldrig skulle klara av att ta mig upp på rampen igen. Så jag kasta mig ut i luften och tänkte titta och njut Maria, du kommer aldrig göra om det här. Medans jag njuter av min färd så hör jag en röst "Maria, fan nu måste jag också åka"!
Rösten tillhörde den som åker till höger på filmen...men ställ datorn på högkant innan du ser vem det är?
http://www.youtube.com/watch?v=4Jzu8N5aBWA









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0